Sent om våren var jag igång igen med att skissa på de nya gitarrprojekten: nr 11 & 12. Den här gången blev det två av samma modell fast med några variationer. Dels ville jag pröva de egen-spunna mickarna jag gjorde tidigare under våren men framförallt att testa min tes angående progressiva asymmetriska halsar. Och efter ett litet prylinköp från årets gitarrmässa vandrade mina design-tankar mer åt att dessa skulle ha en retrostil.

 

Prylinköpet som till mestadels bestod av Telecaster-delar bidrog till att utgångspunkten för designen blev smalare, då dessa delar är så starkt associerad till just den modellen. Det blev genast lite svårare att inte snegla på de klassiska modellerna som Stratocaster och Telecaster. Som väl var tyckte jag ändå att slutresultatet av gitarrkroppens form inte blev en kopia men plektrumskyddets form däremot är väl kanske den del som avviker minst. Provade mig fram med olika designförslag men blev aldrig riktigt nöjd. Så det slutade med att jag gick tillbaka till ursprungsformen och skapade en variant till denna. Fast med en lite mer modernt utseende med en mix av mjuka, utsvängda linjer och en viss kantighet.

Guitar-No11-12-collections-1

Guitar No11 & 12

Ja, design-momentet tar verkligen sin tid. Jag kan hålla på flera timmar på kvällarna, i flera veckor med att dra i konturerna för få en balanserad och attraktiv form som jag kan bli nöjd med, vilket tidvis verkligen kan vara tålamodsprövande.

Det som är nytt för dessa gitarrer är bland annat:

  • Givetvis de 2 olika varianter progressiva asymmetriska halsprofiler.
  • En ny typ av dragstång – Spoke Nut med justeringsmutter vid halsfästet.
  • Mina egen-spunna mickar som av en händelse råkade vara Telecaster mickar.
  • En ny typ av potentiometer (JackPot) med rotary switch till volymkontroll som ger en direktsignal från mickarna till output-jacket utan att passera kondensatorer och tonpottar -True Bypass (Gitarr No12).
  •  En mini-switch för val av olika kondensatorer vilket ger olika frekvensregister för tonkontrollen.
  • Bandade en av halsarna med olika bredd på banden – Band 1-12 har bredare band och band 13-22 är smalare (Gitarr No11).
  • En ny typ av tremolo-system – Stretsbar tremolo T-style (Gitarr No12).
  • Kantbindningar på kroppens fram och baksida.
  • Använde också oblekta benämnen som sadlar på båda gitarrerna

 

Gitarr No 11

Gitarrkonceptet skulle vara lite enklare i utförandet jämfört med tidigare. Den har ett helt stycke al till kropp vilket  ibland kan det vara svårt att hitta. Det är väldigt svårt att hitta kvistfria bitar och i just den här fanns det förstås en större kvist mitt på biten. Men lyckligtvis var placerad precis på “rätt ställe” där utrymmet för stall-pickupen skulle fräsas ur.

Även i enkelheten så är även detaljerna viktiga. Gitarr-delarna som jag köpte på mässan hade ett s.k. “vintage” utseende. D.v.s. att såg lite slitna och använda ut (nickel-delare som har fått sig en liten kemisk behandling av saltsyra & vatten). Färgtonen på delarna passade väldigt bra med greppbrädan som är av ett lite mer udda träslag som heter Bocote. Påminner om Rosewood i sin hårdhet, fast med större figurer i ådringen.

Guitar-No11-collection-1

Guitar No11

Som jag har nämnt tidigare så har den här halsen en liten subtil  Progressiv asymmetrisk profil där diagonalen är på +3mm och -3mm från centerlinjen. Det är den minsta av halsprofilerna på dessa gitarrer.

Metoden för att tillverka dessa halsar var tidskrävande och lite speciellt. Kanske för att det var första gången men framför allt för att jag inte ville göra fel. Jag förberedde mig ganska minutiöst med att rita upp räkna ut varje 10-dels millimeter på varje nedslipning moment och kontrollräknade kanske upp 6-8 gånger för att vara på den säkra sidan. Förutom det så hade även gjort profilmallar på varje sida för banden 1, 6 och 13 som skulle försäkra mig om att när jag gjorde den slutliga putsen att profilen stämde enligt ritningarna. Resultat på att centerlinjen ligger lite diagonalt förskjuten kan man se på halsbilderna med ett gummiband på.

Building a progressive asymmetric neck profile

Building a progressive asymmetric neck profile

Halsen fick också en liten annorlunda setup på bandtjocklek. Jag använde lite tjockare band (0.096″) på band 1-12 och lite smalare band(0.084″) på band 13-22. Inspirationen till denna setup var en artikel som jag hade läst i en gitarrtidning. I en intervju med Ozzy’s gamla gitarrist från 80-talet – Jake E Lee beskrev han sin custom-gitarr som hade olika bandbredd. Orsaken skulle vara att han inte gillade att ha för mycket “metall” på de högre banden och att han ville känna trä under fingertopparna. Och det kändes ju logiskt tyckte jag… och lade därefter till den idén på prova-på-hyllan.

Bandhöjden blev kanske lite aningens för låg(0.035″) för min smak, men den funkar. Min optimala bandhöjd ligger på lagom-nivå som är cirka 0.045″. Japp, den skillnaden känns!

När det kom till elektroniken så testade jag en typ av potentiometer med det fyndiga namnet – JackPot. Den här rackar’n är lite speciell. Den har en liten switch som går på när man drar upp till max och vips… så stänger den av alla kopplingar som går till kondensatorer och potentiometrar – en s.k. True Bypass. Och det hörs verkligen på ljudet. Det blir ett 11:e steg på volymen och extra bett i ljudkaraktären.
Se även den här sidan för mer detaljspecifikationer på Gitarr No11

 

Gitarr No 12

Idéskillnaden på den här gitarren var helt enkelt lite mer “deluxe” känsla. Lite mer krom-pärlemo-lyx-variant. Kroppen består även på den här gitarren av en hel al-bit men med undantag av en lätt flammig lönntopp.

Svajarmen/tremolo-system är av ett någorlunda nytt märke som heter Stretsbar vilket med en lätthet kan monteras på kroppen utan att man behöver fräsa ut stora hål i kroppen. Nackdelen, vilket jag insåg efteråt, var höjden på stall-delen. När jag monterade på den första gången blev sträng-höjden gigantisk. Något som jag inte kunde justera bort. Och så när jag tittade i tremolo-förpackning hittade jag en distans-kil som man skulle använda för att kompensera halshöjden. Något som direkt inte framgick när man läste på information om tremolot. Efter att fixa och kompenserat höjdskillnaden fungerade det som det skulle. Fjädrarna på det här tremolot sitter på sidorna vilket är lite annorlunda och känslan liknar ett Bigsby-svaj, fast lite mjukare. Ytterligare finns fördelen att man kan ställa in om det skall vara ett “flytande” stall eller inte. Vilket funktionellt innebär att man kan bända åt båda hållen.

Guitar-No12-collections-1

Guitar No12

Elektroniken på den här gitarren skilde sig också från gitarr No11. Till ton-potentiometern satte jag en mini-switch för 2 olika val av kondensatorer vilket ger olika frekvensregister för tonkontrollen. Det kanske inte har så stort användningsområde men det ger i alla fall en möjlighet att variera färgtonen på gitarren.

Guitar No11 & 12

Guitar No11 & 12

När det kommer mina egen-spunna mickar så har jag använt mig av olika utföranden av trådvarianter. Varvtalen skiljer sig mellan mickarna och alla är överspunna för att få mer effekt.

På gitarr No 11 så använde jag mig av den tjockare trådvarianten – 42 & 43 awg med Enamel-isolering. Det är den gamla svart-bruna typen som man använde på mickarna från 50-60-talet. Gitarr No12 fick den mer moderna kopparfärgade tråden – 42 & 43 awg med Poly-isolering.

Om jag skall försöka beskriva ljudet och skillnaden mellan gitarrerna blev det som förväntat väldigt olika. Gitarr No11 hade en mer rå och mer naturlig ton med riktigt bett i ljudet (m.a.o. ett riktigt bra twang-ljud).  Medan gitarr No12 hade en mer samlad, komprimerad och klarare ljudbild, fast med lite mer volymsignal.

Slutligen kan jag säga att båda gitarrerna har en unik karaktär. Ljud- som spelmässigt. Och det som jag mest blev nöjd med på dessa byggen var halsarna. De progressiva asymmetriska halsar är verkligen fantastiska. Det funkade bättre än vad jag någonsin hade trott och helt plötsligt känner man att halsen verkligen supportar alla spellägen. Mest gillar jag faktiskt den mer extrema varianten som finns på gitarr No12 (+5mm/-5mm). Jag får väl anse för min egna del att min tes funkade. I vilket fall som helst kommer jag i fortsättningen troligtvis bara använda mig progressiva asymmetriska halsar på kommande projekt.
Se även den här sidan för mer detaljspecifikationer på Gitarr No12.